En stor nackdel när mam blir äldre, iaf för mig, är att jag vaknar mitt i natten. Inte av oro eller något, men självklart kommer tankarna som ett brev på posten. Och så här dags på natten finns det ingen vaken som kan tala en till rätta. Saker har blivit så otroligt mycket bättre efter separationen men visst finns det sämre saker med. Och skilsmässobarn som jag själv är undrar jag om mina älskade barn kommer ta stryk av detta. Om jag gör dem skada. Men samtidigt... Jag orkade inte. Att ha den konstanta fighten med min s k partner. Som alltid försökte hitta sätt att minimera mig. Samtidigt som han var beroende av mig. En omöjlig ekvation. Äldsta dottern är den som stöttar mig mest. Som föreslagit skilsmässa innan jag själv tänkte på det. Men idag sa hon " mamma, jag är glad att du mår bra men jag tycker du klär dig fel. Inte som min mamma. Utan med som någon män tittar på". Och det tog någonstans. Klart jag vet att barn inte vill att deras föräldrar ska vad egna individer utanför hemmet. Men är jag egoistisk? Jag upptäckte något som gjorde mig orolig, därav dessa tankar. Dottern har lätta sömntabletter för när hon blir orolig. En burk jag gömt. När jag inte kunde somna om tänkte jag ta en. Och burken är borta.... Och jag vet inte när den försvann för sist hon tog var över en vecka sen.... Så morgondagens projekt blir att städa hennes rum. Se om jag kan hitta dem. Och annars måste jag ta det med Exet som kommer med kommentaren " och hur kunde detta hända"... Underförstått att jag gjort fel... Nej måste sluta innan jag retar upp mig. Har haft en sån skön balans.. Den vill jag behålla! Imorgon när ljuset kommer blir det bättre...